Då har jag flyttat nu då. Från mitt underbara norrland tillbaks till västkusten. Det är verkligen med blandade känslor som jag har gjort detta val. Har alltid trivts i norrland och känner mig hemma där. Alla människor har varit så supertrevliga emot mig och mött mig med stora öppna armar. Jag har trivts som fisken i vattnet och alltid sett mig som en norrlänning född i västkustares kropp. Men allt har inte varit en dans på rosor. Har försökt få ett ordentligt jobb, egen bostad och kunna göra något till mitt "egna" i Umeå. I 1,5 år har jag försökt och under den tiden har jag levt på existensminimum verkligen. Har haft riktiga toppar men även svåra dalar också. Familjen har alltid tryckt på att jag ska flytta hem till västkusten och att allt skulle vara så mycket lättare att sköta här nere. Nu har jag varit tillbaks i snart 1,5 vecka på västkusten och det känns helt ok. Jag saknar dock norrland enormt mycket. Att få ha en riktig vinter, mina nya vänner och min nya bekantskap i form av en viss dam från Dorotea. Men på andra sidan är det skönt att vara nära familjen igen, mina kära systerdöttrar och alla gamla vänner. Har redan fixat en bostad i Göteborg som jag kommer flytta in i efter årsskiftet och på jobb fronten ser det ljust ut. Men ändå...jag känner fortfarande inte riktigt att jag kommit "hem". Detta kanske kommer lösa sig med tiden dock men just nu känns som vanligt dem senaste 4 åren; att jag bara är på denna plats en kort stund för att sen sticka iväg på nytt jobb eller kommer röra på mig igen som vanligt. Det kanske är dags att hitta en fast punkt och stanna kvar på ett ställe längre än 4 månader i taget? Och att slippa leva ut en resväska? Men är den platsen här? Är det i Göteborg eller är det i norrland jag hör hemma?
Underbara Umeå
Tillfälliga Stenungsund Framtida Göteborg?